Strangershouse

Det var längesedan jag lyssnade på Håkan, min första riktiga idol. När jag hör en låt nu kan jag få samma känsla som fanns i den där 15åriga kroppen som var på sin första Håkankonsert och var helt uppfylld av stämningen. Samma lite lyriska, nostalgiska och uppspelta känsla får jag om jag hör vissa låtar ute någon kväll, eller på radion när jag är på bra humör. Nu lade jag återigen in alla mina Håkanlåtar i spellistan, för genom alla mina uppdateringar av den så har de sållats bort och aldrig lagts in igen, för jag lyssnar ju ändå aldrig på det där... Nu är de inlagda igen och jag hoppas att jag kan hitta samma mening i musiken och texterna som jag gjorde för ca 5 år sedan. Man kan faktiskt få tröst i musiken och finna hopp i texterna.
Det är först nu som jag har insett att jag faktiskt saknat det litegrann, speciellt med tanke på att det förut var en så stor del av mitt liv.

/S