Strangershouse

Här sitter jag och känner mig lite ensam. Så blir det väl om man blir van vid sällskap... Frusen är jag också, och ingen finns här att värma mig, eller att krama mig eller att prata med mig. Alla dessa känslor som flyger runt, jag känner mig dum, dålig, frustrerad, glad att jag har det så bra, uppgiven, you name it. Så mycket på samma gång.

Har tillbringat kvällen, natten och dagen i Backatorp, och det var underbart. Som vanligt. Värre att åka hem dock, det känns som om varje gång man möter 18 mot "Skälltorpsvägen via Backatorp" (andra hållet, på väg dit) så skrattar den mig hånande rätt i ansiktet. Ja, kanske lite väl starkt, men lite så är det faktiskt. Att veta att om jag suttit på den bussen så hade jag varit på väg dit, på väg mot en massa mys och den bästa av de bästa. Avskyr att se just den 18 i stan, för att jag inte är med på den. Samtidigt som jag gillar den jättemycket, bara för att det är rätt buss... Fy jag låter ju helt tokig som känner så om en buss. En BUSS Sandra! En buss...

Ang. rubriken: Orka att man måste ha en bra rubrik. Har något bra att skriva, men ingen bra rubrik på lager som dessutom ska passa in bra. Hur ofta händer det? Nej, jag är inte fyndig. Då återstår dagens datum och Winamp med dagens låt. Låten kan man iallafall få till lite bra. Som idag. Breaking Benjamin - Had Enough.

/S