När tiden borde finnas finns den inte.

Det är lite konstigt faktiskt. På sommaren då alla är lediga och borde ha en massa tid över är då det är svårast att få tag i folk. Under terminerna i skolan ser man alltid dem i samma klass och skola nästan varje dag och annars så går det rätt bra att få lite tid efter skolan då de dagar då man slutar tidigt att träffa de andra kompisarna och folk man vill träffa. På sommaren är det nästan stört omöjligt att hinna med eller passa in dem man vill träffa. Antingen jobbar de så att man bara kan träffas på helgerna eller så hinner man inte för man måste hem innan man ska stupa i säng igen. Bortresta är det många som är också, på ett eller annat håll. När man själv väl är hemma hinner man med allt och ingenting men det gör inte de andra, upptagna som de är. På helgerna är få hemma. När alla väl är lediga och hemma och tillgängliga reser jag bort. Man hittar gemensamma lediga dagar veckan innan sommarlovet är slut. Det är ju nu man borde skulle kunna umgås med kompisarna dagarna långa och bara gå hem för att sova och äta. Nu när varken läxor, inlämningar, prov eller skolan nästa dag finns där som en gnagande känsla i magen. Nu när tiden borde finnas finns den inte. När skolan börjar är alla iallafall hemma. Det är väl det som man får tänka på då. Än finns tiden innan skolan börjar. Det är tid kvar att göra det man vill.

Ha det bra i sommarkvällen, den regniga.
Kram /Sandra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0