Playing: Takida - Burning Inside

Så har han åkt igen. Egentligen ska jag väl inte klaga, för vi har haft en underbart bra helg tillsammans. Jag har ju haft mina up's and down's som vanligt, fast mest på slutet såklart, men vi har annars haft det precis lika bra som vanligt. Det känns skönt, för det jag är mest rädd för, det är att något ska förändras. Allt det nya är så skrämmande. Jag ska nog stå ut två veckor till, sen är han hemma igen.

Nu ska jag snart ta mig mot jobbet. Det är inte alls motiverande faktiskt, att jobba natten. Man blir psykiskt trött på det, nästan mer än fysiskt.

/S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0